Senegal (Kedougou)

Redan andra dagen i Saly träffade vi på Paul ifrån Luxemburg. Paul en glassig typ av värstas sort (en sådan person som folk lätt blir imponerade av), bodde i ett ännu glassigare hus mitt på stranden.
Vi som är vana att tillbringa dagarna i RAA kände oss först lite bortkomna, men acklimatiserade oss snabbt. Vi blev bjudna på valfri drink och därefter beachparty. Tio av traktens bästa trummisar på djembe var där och det var en fantastisk och magisk kväll. Chrille visade upp sina väl dolda trumkunskaper, som jag inte kände till och alla vart sjukt imponerade.

På nyår hade vi tänkt spendera en hel del pengar (300 Skr/2 pers.) med ostron och foie gras mm på vår närmaste restaurang. Ägaren Jean-Paul sa att vi skulle bli ca 20 personer, men när klockan slog tolv, var det jag och Chrille, ägaren och hans polare, samt ett irländskt par som kom insläntrande fem i tolv. SKÅL TA MEJ FAN!
Vi hade bara tänkt tillbringa några i Saly, men eftersom människorna vi träffade var supertrevliga, blev vi kvar i en vecka och försökte snappa upp lite ord på det lokala språket ”wolof”.

Efter tips från Jean-Paul åkte vi till Sengals största floddelta, här strosade vi omkring i två dagar och såg märkliga och färgglada fåglar. Första natten var det ett finskt par på två veckors semester, ett franskt par som var på väg till Burkina Faso (som kört fast i ett träsk med sin splitt nya Landrover Defender, men den nya ”fancy” bilen höll inte för lite vatten utan hade varit på verkstad i 3 veckor).
Andra kvällen invaderades stället av italienare. Italienare i grupp tillhör inte världens mest lågmälda släkte, så den natten tog det lång tid innan vi somnade.

Senegals största nationalpark, där det både finns flodhästar, vårtsvin, antiloper, apor och krokodiler hade varit en fantastisk upplevelse om det inte var för att vi behövde en guide. Guiden skulle åka med oss i bilen, men RAA har bara två säten och jag hade ingen större lust att ligga där bak som ett par meter engelsman och inte se ett jota. Alternativet var att hyra en annan bil för några tusen, men vi överger inte RAA i första taget. Lika bra var det eftersom den ”nationella highway 7” går rakt igenom parken, så helt gratis fick vi se 3 av de fem djur man kunde se.

Just nu är vi på gränsen till Guinea och Mali och det är extrem hetta, över 40 grader. Saken blir inte bättre av att Chrille har dragit på sig en riktig bondförkylning, så även om vi inte brukar sova på hotell så slog vi på stort och hyrde oss en liten hydda av lera, där det är svalt och skönt.

Små korta:
Rationalitet är ett ord som inte används allt för ofta.
——————————————————————————————-
Har glömt bort hur de känns när solen grillar huden vid + 40 grader, dock hellre det än 30 grader i Singapore.
——————————————————————————————-
Tempmätaren för kylaren har gått sönder så nu har jag tagit bort termostaten och vi kör ”full flow”.
——————————————————————————————-
Otrevligt varmt att sova i RAA när det är runt 30 grader inne i bilen.
——————————————————————————————-
Jag blir mer och mer impad av Mias franska och lokala språkkunskaper.
——————————————————————————————-
Fotboll e stOOOrt här, alla kommer ihåg matchen från 2002. Barca, United och Chelsea tröjor på vart och varannan senegales.
——————————————————————————————-
Vatten är dubbelt så dyrt som öl.
——————————————————————————————-
Fransoser, Italienare, Belgare, Tyskar och Schweizare är de vanligaste turisterna… i nämnd ordning.
——————————————————————————————-
En hektar strandtomt kostade en bit under 100 000skrför några år sedan och har sedan ökat. Fullt godkännt pris.
——————————————————————————————-
Vagnparken här nere är totalt undermålig jämfört med den europeiska. De är otroligt hur mycket packning som får plats på ett biltak… för att inte tala om antal personer som sitter i.
——————————————————————————————-
På förmiddagen brukar vi försöka ladda upp bilder, på kvällen försöker vi publicera inlägg. Allt hänger på när/om det finns ström eller om den urusla uppkopplingen fungerar. *PUST*
——————————————————————————————-